In My Name

Jag börjar trivas lite igen. Nu när man fått reda på att man får fortsätta på jobbet så känns det som att man börjar få ordning på saker. Pengar till öl menar jag då såklart, vad annars.

 

Har märkt att det är sjukt lätt att behålla ett jobb med så länge du bara kommer i tid, något mer behöver du inte göra när man jobbar på lager. En kille jag jobbar med är nämligen med stor säkerhet retarded och fattar inte någonting man förklarar. Men när han till slut förstår så upprepar han det man sagt som om han vill ha beröm för att han fattade till slut. Att han dessutom beter sig som att han är bättre än alla andra hjälper inte heller men trots detta får han behålla jobbet. Obegripligt.

 

Men jag ska inte klaga, det är roligt att se honom kämpa med att hitta rätt lagerplats och kontrollräkna artiklar gång på gång med ett ansiktsuttryck som om han försökte lösa ett mysterium.

 

Det är sådana människor som får mig att vilja gå hemifrån, korkade människor som knappt hade hittat hem från grannen om de inte blir riktade åt rätt håll. Det är även dessa personer som gör att man kan fastna i timmar med att läsa kommentarer på youtube eller 9gag och liknande och förundras över varför det inte är okej att avliva personer. "Han blev inte riktigt okej, han lade sig till med en skånsk dialekt fast han bodde i stockholm hela livet så vi fick ta bort honom."